Så var det dags att åka till Västra Kennelklubbens årliga valputställning. I år hade de även med veteranklass, så vi passade på att anmäla vår lilla Thea när vi ändå skulle dit med Helga. Dagen blev väl inte så där jätte lyckad resultatmässigt men vädret var okej, bortsett från att det blåste i princip storm! Har aldrig varit på utställning förut där man inte ens vågar lämna tältet trots att det sitter fast på alla möjliga sätt, utan att behöva oroa sig för att det ska blåsa i väg..
Först ut att visa upp sig för domaren var Thea. Oj, så duktig hon var idag! Hon stod som en liten stjärna! Alltid annars så brukar hon ställa upp sig rätt så underligt med bakbenen åt alla möjliga håll och dessutom sjunka ihop väldigt mycket. Det har aldrig gått att rätta till detta tidigare... Men nu hade vi verkligen hårdtränat innan (nåja..), vilket gett resultat! Dessutom så uppskattar hon vistelsen i ringen på ett annat och mycket gladare sätt nu. Domaren tyckte Thea var väldigt fin och kort och kompakt i kroppen, men hon kunde inte ge henne HP på grund av att hon börjar visa för många ålderstecken.. Jaja, det var bara till att tacka för oss och lämna ringen. Det roliga (eller hur man nu ska se det) är att Thea aldrig fått en så fin kritik som hon fick denna gången. Tråkigt att det inte gick bättre nu när hon uppförde sig så duktigt.. Men jag tror Thea var lika glad ändå.
Efter ett tag var det dags att börja göra i ordning Helga. Ingen idé att lägga ner för stor kraft på mittbenan denna gången.. Blåsten avtog inte precis utan snarare tvärt om. Ringen som Lhasorna skulle gå i låg längre bort, så vi begav oss dit i god tid för att inte vara för uppstressade. Nära ringen hade Helgas halvbror Iggy ett eget tält tillsammans med sin familj. Där stod vi och tjatade och Helga var så glad, så glad! Rätt som det var så var det dags för mig och Helga att inta ringen. Helga märkte direkt att det var nåt på gång så fort hon satte sin tass innanför ringsnöret. Men hon gick den här gången! Tyvärr med tappad svans, men med en helt annan attityd än sist. På bordet var hon hur duktig som helst och domaren fick klämma och känna hur mycket han ville. Han hade inget negativt att säga om Helga förutom den tappade svansen, så hon fick inget HP nu heller. En Lhasa som inte har upp svansen ska inte heller ha något HP, så vi var nöjda och överens med domaren. Framförallt glada över hur hon betedde sig under hela utställningen. Det var ju bara när hon var inne i ringen som hon inte hade upp svansen. Hennes halvbrorsa (Nuba Kyi Iggy Pop) visade däremot hur man ska bete sig! Han är en riktig liten show-hund! Naturligtvis blev han BIR-junior! Jätte stort GRATTIS! 
Senare på dagen fick vi träffa våra två små gossar: Dennis och Harry. De hade tagit med sig sina matte och husse för att besöka utställningen och träffa sina systrar Olga (Dennis kullsyster) och Helga (Harrys kullsyster). Båda två är väldigt snyggt friserade! Så snyggt att Olga nog blev lite kär i sin systerson Harry. Oj så hon fjäskade för honom! Stackars Dennis lyckades hon skrämma upp lite när hon helt plötsligt bestämde sig för att de två minsann skulle leka! Dennis blev lite smått överraskad där han stod och nosade i sin egna lilla värld. Han kan ju inte hjälpa att han har en så tokig syster.
Strax därpå åkte vi hemåt igen, dock några tältpinnar fattigare (de gick inte att dra upp då marken var STENHÅRD!) och utan några toppresultat. Men nöjda och glada ändå! Vår chaufför Anita tog däremot hem både BIR-valp (4-6 månader) med sin lilla Ture och BIR-junior med Vanja, bägge yorkshireterriers! Grattis Anita! 
Vi stannade dock inte kvar till finalerna då det är alldeles för krävande för så unga hundar. I finalerna har nämligen åldersgrupperna BIS var för sig, de tar alltså inte ut gruppvinnare ur de olika åldersgrupperna först utan slår ihop alla BIR vinnande valpar 4-6 månader för att kora BIS vinnarna och likadant för valpar 6-9 mån och juniorner. Vilket tar oerhört lång tid och är därmed väldigt mycket att begära av till exempelvis en 4 månaders valp. Kan tänka mig att det inte är särskilt lätt för domarna att plocka ur sina vinnare när de har så många hundar att gå igenom.. Visst går det bra att göra så på mindre utställningar där anmälningssiffrorna inte är så höga, men som det var i år på västkustvalpen med över 400 anmälda hundar så blir det lite väl många valpar på en gång i samma ring.. Jaja, nu ska jag sluta klaga! I övrigt så är västkustvalpen en mycket trevlig utställning!
Väl hemma somnade Helga, Olga och Thea som stenar! Inte så konstigt.. Det blev en ganska lång dag med, som sagt, stormvindar som riktigt sög orken ur en. Nu dröjer det ett tag innan vi beger oss i väg på såna här utflykter!
King Edward's Hårige Harry
King Edward's Dennis Dörrvakt
/ Sofia
Särskilt barn. Det märks så tydligt att hon har en lillmatte som älskar henne väldigt mycket och som är hennes bästa vän och lekkompis. Så fort hon får syn på ett barn i samma storlek som hennes älskade matte så blir hon jätte glad. 
Ingen tvekan om att Tindra har fått ett urmysigt hem! Välvårdad och uppfostrad liten dam är hon dessutom.
