Favorit i repris

Det har blivit något av en tradition för oss att åka och ställa ut på västra kennelklubbens årliga valp- och veteranutställning: "Västkustvalpen". En trevlig utställning som lockar många utställare med sina unga och äldre hundar. I år hade vi våra två yngre veteraner med oss och åkte som vanligt dit tillsammans med Anita, som hade sin yngsta York med sig.

Utställningen är förlagd på Göteborgs Galoppbana, alldeles i närheten av Säve flygplats. Flygplan lyfter och landar visserligen stup i kvarten, men det är ju en jättebra träning för de yngsta hundarna. Det som ställer till det mest för utställarna (iaf när det gäller de med pälsraser) är att det blåser stundtals stormvindar över de öppna ytorna. Eller så är det bara jag som klagar ;)

Björne var först in av våra tre medhavda hundar, och han var lika taggad som vanligt. Lite pinsamt är det dock att stå och vänta på sin tur utanför ringen när man har en väldigt "pratig" Björn i kopplet.. Han talar högt och tydligt om att han vill in i ringen och äta korv!
Innan oss skulle ett gäng Keesvalpar in och showa - hela 5 stycken närmare bestämt. Väldigt roligt att stå och titta på alla söta luddtussar. Det var längesedan man hade sån nu, och att få hälsa på de som var där gjorde att man längtade lite efter en Keesbäbis :)

Till slut var det i alla fall Björnes tur, och väl inne i ringen var hans koncentration på topp. Då sa han inte ett pip, utan stod som vanligt som en liten staty och väntade på att få korvbitarna tilldelade sig. Han fick HP och blev BIR-veteran med kritiken:

" Väldigt välbevarad 9-årig veteran! Väldigt vacker helhet. Vackert huvud, ögon och öron. Fin hals. Fortfarande stark rygg. Bra svans. Välvinklad. Rör sig bra för åldern. "

Strax efter oss blev Anitas lilla "Myrra" BIR-valp med en alldeles strålande kritik. Grattis Anita!
Sedan var det dags för Stinas tur... Suck säger jag bara... Hon var ännu flummigare än sist jag ställde henne och jag hade svårt att få henne att stå och gå som jag ville. Glädjen över att få följa med på utställning igen var alldeles för stor. Dessutom hade matte korv i kavajfickan!
Hon blev BIR-veteran med kritiken:

" Utmärkt typ och helhet. Mycket elegant tik med vackra linjer. Utmärkt huvud och uttryck. Passande noslängd, välplacerade öron. Vacker topline. Utmärkt front. Välkroppad och välvinklad. Rör sig raskt och explosivt. Utmärkt päls. Mycket välbevarad. Härligt temperament. Välvisad. "

 I finalen fick Anita visa mitt lilla "flummo" medan jag tog det lite mer säkrare kortet - Björne. ;) Fast mest var det för att jag trodde att Stina skulle gå bättre med Anita än med mig. Dessutom har Anita visat Stina vid ett tidigare tillfälle. Det visade sig däremot att Stina inte lugnade ner sig med ett handlerbyte. Hon skuttade och hoppade som den glada veteranen hon är. Inte trodde varken jag, mamma eller Anita att hon skulle få stanna kvar efter gallringen.. Förvånade blev vi alla tre när domaren tackade av alla utom Björne, Stina och tre till.

 Finaldomare Börje Johansson, kennel Allert's, känner över Björne.

De fem utplockade veteranerna.

 Det var lite roligt att Björne och Stina fick stå bredvid varandra i BIS:et. :)

 Explosiva Stina travade fram till en...

...femte plats med Anita i andra änden av kopplet! :)

Medan Björne gjorde om förra årets resultat genom att bli BIS-tvåa!

En otroligt rolig och trevlig dag! :)

Sommarslapp

Det blev tydligen ett litet omedvetet sommaruppehåll här i dagboken och på hemsidan. En massa annat har kommit emellan, och det fina vädret har gjort det svårt att ta sig tid att sitta och slöa vid datorn. Jag ska försöka skriva lite mer om diverse olika händelser när jag har mer tid.

Redan nu kan jag dock berätta att Harry fått ett nytt hem. Han flyttade till att börja med på prov till en trevlig familj som bor nära Ulricehamn i "Änglagårdstrakten" bland får, hästar och allt som hör till när man bor på landet. Det dröjde inte länge innan de bestämde sig att Harry skulle få stanna för gott. Vi hoppas att de nu får många roliga och mysiga år tillsammans och tackar Harrys förra matte med familj för all kärlek han fått. Vi vet hur svårt och sorgligt det var att fatta detta tuffa beslut, men ni gjorde helt rätt som tänkte på vad som var bäst för er och Harry.

Slänger in en bild på Stina när hon slappar på en parkbänk i Göteborg en sommarkväll. Den får avsluta detta korta inlägg. :)