De morgonpromenader som helst måste gå ganska snabbt till, då jag ska iväg till skolan, drar ut på tiden.. Stina är den som är mest skyldig till att matte stressar upp sig vid dessa tillfällen. Hon nöjer sig helt enkelt inte med att "bara" rasta av sig. Helst vill hon nog springa lös i skogen i några timmar innan det är dags att gå in igen. Samma sak gäller vid kvällsrastningarna, när det är nattdags... Men då börjar hon oftast krångla redan innan hon ens fått på sig kopplet. Hon ligger nämligen och stensover någonstans, och kommer inte när matte kallar på henne. Stina är helt klart ingen nattuggla, utan går och lägger sig tidigt som få!
När jag sedan lyckats få med henne ut så går det otroligt lååååångsamt allting. Det ska funderas, funderas och funderas lite till.. Man kan ju inte kissa varsomhelst. Hallå eller.
När hon väl hittat rätt ställe och sedan uträttat sina behov, betyder det inte att det är fritt fram för att gå in igen. Nej, då ska hon försöka få matte att gå lite längre... och liiite längre... Samtidigt som hon saaaaakta vankar fram, och fortfarande har samma trötta blick som innan man fick med henne ut. Man blir ju en aning trött på denna lilla trötta Stina som beter sig likadant varje kväll, men samtidigt kan man inte låta bli att le åt denna envisa lilla primadonna. ;)
Stina-Nina. Tröttare än tröttast.
Idag har jag pratat med Inez matte, som berättade att Inez fortfarande är lika underbar och snäll som vanligt. Hon är tydligen en väldigt rolig hund med massor av fart i benen! Jag ska få äran att ge den lilla juvelen ett påskbad om två veckor, och då ska jag försöka fota henne igen. :)
Till sist vill jag avsluta detta inlägg med en nytagen huvudbild på Inge:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar