Trapproblematik

Helgen tillbringades till största delen i Floda, hemma hos Ulfs föräldrar. Inga och Inge fick följa med, och de kände igen sig sen senast och installerade sig med en gång.

Lite senare efter ankomsten, när jag och Ulf lagade mat, gjorde Inge vad han gjort precis varje gång vi varit i Floda tidigare... Springer upp för trappan, som leder upp till övervåningen, för att sedan sitta där och klaga. Vet inte om hans klagomål beror på att han inte vågar gå ner igen (vilket verkar konstigt i och med att han kan springa ner för alla andra trappor han träffat på hittills i sitt liv), eller om han bara vill att alla andra också ska vara där uppe med honom. Han sitter i alla fall kvar där tills jag tröttnar på hans jämrande och går och hämtar ner honom (efter många försök att få honom att gå ner själv kanske ska tilläggas). Men sen dröjer det inte många minuter innan han är på samma plats, överst i trappan igen..
Sådär höll han på, tills Ulf fixade fram ett kompostgaller att ställa i vägen. Knäppa hund.

Vad det beror på vet jag inte... Hans syster förstod inte alls vad han höll på med. Hon fullkomligt rinner ner för trappan med kroppen, som en liten vessla, medan Inge sitter kvar och ser väldigt bekymrad och ynklig ut. :P Så kan man ha det!

Tog ett kort med min (urkassa) mobil på den rufsiga knäppisen.