Begravning

Mamma hade sedan länge planerat hur hon ville ha det på sin begravning, och jag hoppas innerligt att det blev som önskat.
Här kommer bilder från begravningen som hölls i tisdags, den 5:e juni:

" Imagine" och "Hallelujah" spelades i originalversion efter mammas önskemål.

Mamma ville att begravningen skulle äga rum i Stockslycke kyrka. En liten mysig kyrka som överraskar när man kliver in genom dörrarna. Så ljus och varm.

 Mamma ville egentligen ha den mest enkla och billiga kistan, hon skojade innan sin död om att vi skulle begrava henne i en IKEA-garderob. Dock tyckte begravningsentreprenören att vår underbara mamma skulle få en finare kista och gav oss den här för i princip samma pris. En så gullig gest kan man inte tacka nej till.

 Alla handblommor täckte hela kistan efter avskedet. Våra kära valpköpare, Gerd och Taina, hade dessutom keespäls i sina buketter, vilket gav mig en varm känsla inombords för jag vet att det var helt i mammas smak.

Mamma hade bestämt att kistdekorationen skulle vara gjord av röda och vita blommor.

 Ett vackert hjärta från mammas mamma.

 Vackra regndroppar hade dekorerat alla blommorna där de låg på kyrkogården.

 Några av alla hälsningar till mamma.

 Alla blommor samlade på kyrkogården.

 Lisa, Linda och jag.
Klädsel var något mamma hade önskemål om också. Färgglatt, och gärna rött. Framförallt ville hon inte att man skulle klä sig i sorgeklädsel, om det inte var så att man personligen gillade det. Vi i familjen hade alla rött på oss i alla fall.

Jag vill tacka alla som visat sitt stöd och deltagande i och med mammas bortgång, och alla de som kom på begravningen.

Vill dessutom tacka min mamma som genom sina önskemål om hur hon ville ha det hjälpte mig och mina systrar i vårt sorgearbete. Vi planerade hela begravningen med mammas önskningar som utgångspunkt. I och med att hon redan sagt och skrivit ner allt, så behövde vi inte fundera så mycket. Det underlättade så enormt, och på något vis kändes det som att mamma var med oss under alla förberedelser. Hon fick bestämma in i det sista, något som vi alla borde fundera på.