Flitig som en myra (typ)

Fortsatte att pyssla för mig själv idag och jag lyckades knyta klart det jag började med igår. Det blev lite ojämnt, men med lite träning så kan nog framtida koppel bli ganska fina. :)  Fingrarna är sådär lagom ömma nu, och jag tror jag får ta ledigt från knytandet ett tag. Nu ska jag bara lyckas få ihop det till ett koppel, med hjälp av lite pärlor, metallringar och annat smått och gott. 

Tantträff

Vi är ett gäng (blivande?) tanter som träffas då och då för att pyssla med diverse saker och äta diverse onyttigheter. Idag var det dags för en träff igen, och det var verkligen på tiden! Det är väl en sisådär tre månader sedan sist. Tant-abstinens var ordet!

Jag och Inga traskade hem till Isabell, David, västgötaspetsen Nellie och katterna Bosse och Tova. Inga som varit där en gång tidigare, fast med Lisa (läs mer i Lisas blogg), visste exakt vart vi skulle när vi närmade oss deras lägenhet. Väl framme och innanför ytterdörren spatserade hon in och hälsade lite snabbt på Nellie och Bosse (Tova gömde sig för Inga) för att sedan bege sig in i köket och beordra fram lite småtugg. Hon kände sig som hemma så att säga.
Efter en stund växte hundantalet med +1 då Isabell gick och hämtade grannens hund för en stunds passning. Nemas problemas sa Inga, ju fler desto bättre! Vid ett kort ögonblick blev det till och med nära till lek mellan henne och Siri, vilket är stort då Inga sällan ger nya bekantskaper särskilt mycket uppmärksamhet. Hon brukar liksom inte bry sig annars.

På dagordningen stod det, förutom hundträff, även tillverkning av hundutställningskoppel, och Isabell visade mig ett sätt att knyta på som jag snappade upp ganska lätt ändå - för att vara tant liksom. Så nu ska jag inhandla mer nylonsnöre och fler fina pärlor för att tillverka onödigt många koppel. :)

Inga kollar läget på godisfronten i köket. 

I förgrunden ses suddiga Nellie och Siri.

Måndagssysslor

Måndag - trött och sleten efter en fullspäckad helg. Då passar det att bara sitta vid datorn och pilla med hemsidan. Ulfs ritbräde står numera mer eller mindre permanent på mitt skrivbord, och snart hoppas jag att jag dragit det sista strecket när det kommer till hemsidesdesign, för jag börjar verkligen tröttna. Det går så låååååååååångsam, och frågan är väl om jag någonsin kommer bli tillräckligt nöjd. Oavsett blir det ju ett upplyft från det nuvarande utseendet, som jag är särdeles trött på. Ungefär lika trött som Lisa blev idag. Hon däckade på soffan bara någon timme efter att hon kom hit. Sov i några timmar och vaknade sedan väldigt lägligt när jag höll på med middagen. Inte första gången det händer, och med största sannolikhet inte sista.

På bemärkelsedan'

Idag fyller min älskade Ulf år. Dagen firades med improviserad musikal, mat på Halta Lottas och paketöppning. Han fick bland annat ett cykelhjul av mig och hans föräldrar. Slog passande nog in det i julklappspapper. Heheheeeeeeh... :P

Sådan husse, sådan hund. Eller tvärtom...? Grattis i alla fall, Ulf!

Nu har jag snart varit sjuk i en vecka. Var sängliggande med hög feber (jag får typ aldrig feber) i tisdags, men dagen efter kändes det rätt okej. Trodde det höll på att vände mot det bättre, men idag har det känts tvärtemot och jag tror jag håller på att tappa rösten snart. Får väl se fram emot att underhålla Lisa i sådana fall, för fy vad hon skrattade åt mig när rösten försvann häromsistens.

Tiggskola med Nisse

Han har luskat ut vad det är man ska göra för att få mattes uppmärksamhet, och sedan upptäckten av detta i somras så har det bara eskalerat. Han är smart den där Nisse.

Så till alla er vovvar där ute som inte lyckas få det ni vill ha av er husse eller matte, om det så bara är en liten klapp på huvudet, en puss eller mer i veckopeng; ta och använd er av erat favorittrick - och ge inte upp förrän ni fått det ni vill ha! I Nisses fall är det kärlek han inte kan få nog av.

Mamma+Google=Sant!

Jag har jättejobbiga drömmar titt som tätt. Brukar handla om att mamma inte alls är död, fast hon är det ändå. Hon lever i hemlighet, och det är bara vi, hennes barn det vill säga, som vet sanningen. Vi måste hålla det hemligt i och med att vi ställt till med begravning och allt. Skulle ju vara himla pinsamt om det kom fram att hon inte alls höll till i kistan när alla samlades i kyrkan för att gråta en skvätt. I början efter hennes död så drömde jag dessa drömmar varje natt. Det blev väääääldigt jobbigt, och det värsta var väl att de kändes så verkliga.
Nu vet jag dock att mamma alltid kommer finnas med oss....

......för vi hittade henne på Google maps!! Hon och jag i hennes röda Scoda närmare bestämt. Himla sköj, och jag kommer ihåg den dagen då vi satt i bilen på väg hem till henne, och såg Google-bilen med alla dess kameror svischa förbi.

 Det är ju inte alla som kan säga att de har sin döda mamma på google maps. Mamma hade varit himla imponerad!

Scones och annat

Nu är klockan sådär mycket igen.. Jag är verkligen sämst på att gå och lägga mig. Det är ju sååååå tråkigt. Särskilt när man har det så här trevligt:

Ulf, Lisa och hundar. Alla samlade runt mina nybakade scones.

 Glodde på "Whose line is it anyway?" på YouTube via TV:n.

Snålt med utdelning tyckte Stina. 

Vi åt upp nästan alltihop och blev tjocka och goa om magarna.

Stina blev ledsen och besviken när det dukades av. Tog plats i fåtöljen och glodde surt på oss. 

Nu är det dags att nanna. För somliga var det dags för flera timmar sedan, och Ulf ligger redan och snarkar i sängen. Tooodiluuu!